Datasets:

Knobi3

/

swefaq

like 0

[ "I Team Sweden ingår Kommerskollegium som fungerar som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Se länken ovan på aktörer för kontaktinformation till Kommerskollegium.", "Team Sweden-aktören Business Sweden erbjuder flera tjänster för företag i behov av lokalt verksamhetsstöd. Även nätverket Enterprise Europe Network som Tillväxtverket koordinerar erbjuder förmedling av internationella affärskontakter.", "Genom att samordna de myndigheter, verk och bolag som främjar svensk export i utlandet kan Team Sweden erbjuda ett brett stöd till svenska företag som vill etablera sig på exportmarknaden. Exportstödet består bland annat av rådgivning, finansiering, marknadsföring och det långsiktiga främjandet av Sverigebilden.", "Team Sweden består av en högnivågrupp med GD/VD från de aktörer som ingår i Team Sweden. Denna grupp träffas ca en gång per kvartal. Dessutom finns det tematiska Team Sweden grupper i Sverige. De grupper som finns just nu täcker investeringar, energi, hållbara städer/miljöteknik, kulturella och kreativa näringar och life science samt utvalda marknader: Brasilien, Indien och Kina. För att fler internationella möten och evenemang ska förläggas i Sverige finns även gruppen Team Sweden möten och evenemang. Arbetet med Team Sweden är också påtagligt under delegationsresor där regeringen deltar tillsammans med relevanta svenska myndigheter och företag. Inom ramen för exportstrategin arbetar svenska utlandsmyndigheter (ambassader och generalkonsulat) runt om i världen med att skapa lokala Team Sweden-kretsar tillsammans med svenska främjandeorganisationer och handelskamrar. För att få reda på om Team Sweden finns i ett specifikt land, vänligen kontakta berörd ambassad.", "Team Sweden är ett nätverk av myndigheter, verk och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet. Inom ramen för regeringens exportstrategi som lanserades 2015 uttryckte många svenska företag att samordningen av statens stöd vad gäller export- och interna­tionaliseringsfrågor behöver förbättras. Därför har nu ett gemensamt nätverk för allt offentligt arbete för att stödja näringslivets export och internationalisering skapats – Team Sweden.", "I Team Sweden ingår bland annat Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner och Business Sweden som erbjuder olika typer av hjälp i finansieringsfrågor. Kontaktuppgifter till dessa finner du ovan i listan över aktörer.", "Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. Olika offentliga organisa­tioner och myndigheter erbjuder idag liknande stöd, men med delvis olika villkor. Genom Team Sweden skapas ett samordnat och effektivt exportstöd som underlättar för företagare som vill etablera sig utomlands. Fokus för arbetet med Team Sweden är att: - Utbyta främjarrelaterade erfarenheter; - Identifiera svenska lösningar och system som kan marknadsföras internationellt; - Rekommendera och samordna särskilda insatser; - Föra en löpande dialog med näringslivet", "Samtliga Team Sweden aktörer kan informera om Team Sweden och lotsa er vidare till den aktör som bäst kan erbjuda efterfrågat exportstöd. Kontaktuppgifter till de 19 aktörer som ingår i Team Sweden finns på deras respektive hemsidor som listas ovan. Business Sweden, som erbjuder råd om internationalisering och export, är en bra första kontakt med Team Sweden och kan förmedla kontakt till relevanta aktörer. Genom Business Swedens kontaktformulär får ditt företag återkoppling inom 24 timmar. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar kommer till hösten 2016 att kunna kontakta en exportrådgivare vid de sex regionala exportcentra som upprättas i Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Tillväxtverket är samordnare, se listan ovan på aktörer för kontaktuppgifter. På utrikesdepartementet finns Team Sweden sekretariatet, kontaktperson är Joakim Ladeborn.", "Ja, följ gärna @TeamSwedenSE på Twitter." ]

[ "I Team Sweden ingår Kommerskollegium som fungerar som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Se länken ovan på aktörer för kontaktinformation till Kommerskollegium.", "Team Sweden-aktören Business Sweden erbjuder flera tjänster för företag i behov av lokalt verksamhetsstöd. Även nätverket Enterprise Europe Network som Tillväxtverket koordinerar erbjuder förmedling av internationella affärskontakter.", "Genom att samordna de myndigheter, verk och bolag som främjar svensk export i utlandet kan Team Sweden erbjuda ett brett stöd till svenska företag som vill etablera sig på exportmarknaden. Exportstödet består bland annat av rådgivning, finansiering, marknadsföring och det långsiktiga främjandet av Sverigebilden.", "Team Sweden består av en högnivågrupp med GD/VD från de aktörer som ingår i Team Sweden. Denna grupp träffas ca en gång per kvartal. Dessutom finns det tematiska Team Sweden grupper i Sverige. De grupper som finns just nu täcker investeringar, energi, hållbara städer/miljöteknik, kulturella och kreativa näringar och life science samt utvalda marknader: Brasilien, Indien och Kina. För att fler internationella möten och evenemang ska förläggas i Sverige finns även gruppen Team Sweden möten och evenemang. Arbetet med Team Sweden är också påtagligt under delegationsresor där regeringen deltar tillsammans med relevanta svenska myndigheter och företag. Inom ramen för exportstrategin arbetar svenska utlandsmyndigheter (ambassader och generalkonsulat) runt om i världen med att skapa lokala Team Sweden-kretsar tillsammans med svenska främjandeorganisationer och handelskamrar. För att få reda på om Team Sweden finns i ett specifikt land, vänligen kontakta berörd ambassad.", "Team Sweden är ett nätverk av myndigheter, verk och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet. Inom ramen för regeringens exportstrategi som lanserades 2015 uttryckte många svenska företag att samordningen av statens stöd vad gäller export- och interna­tionaliseringsfrågor behöver förbättras. Därför har nu ett gemensamt nätverk för allt offentligt arbete för att stödja näringslivets export och internationalisering skapats – Team Sweden.", "I Team Sweden ingår bland annat Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner och Business Sweden som erbjuder olika typer av hjälp i finansieringsfrågor. Kontaktuppgifter till dessa finner du ovan i listan över aktörer.", "Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. Olika offentliga organisa­tioner och myndigheter erbjuder idag liknande stöd, men med delvis olika villkor. Genom Team Sweden skapas ett samordnat och effektivt exportstöd som underlättar för företagare som vill etablera sig utomlands. Fokus för arbetet med Team Sweden är att: - Utbyta främjarrelaterade erfarenheter; - Identifiera svenska lösningar och system som kan marknadsföras internationellt; - Rekommendera och samordna särskilda insatser; - Föra en löpande dialog med näringslivet", "Samtliga Team Sweden aktörer kan informera om Team Sweden och lotsa er vidare till den aktör som bäst kan erbjuda efterfrågat exportstöd. Kontaktuppgifter till de 19 aktörer som ingår i Team Sweden finns på deras respektive hemsidor som listas ovan. Business Sweden, som erbjuder råd om internationalisering och export, är en bra första kontakt med Team Sweden och kan förmedla kontakt till relevanta aktörer. Genom Business Swedens kontaktformulär får ditt företag återkoppling inom 24 timmar. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar kommer till hösten 2016 att kunna kontakta en exportrådgivare vid de sex regionala exportcentra som upprättas i Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Tillväxtverket är samordnare, se listan ovan på aktörer för kontaktuppgifter. På utrikesdepartementet finns Team Sweden sekretariatet, kontaktperson är Joakim Ladeborn.", "Ja, följ gärna @TeamSwedenSE på Twitter." ]

[ "I Team Sweden ingår Kommerskollegium som fungerar som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Se länken ovan på aktörer för kontaktinformation till Kommerskollegium.", "Team Sweden-aktören Business Sweden erbjuder flera tjänster för företag i behov av lokalt verksamhetsstöd. Även nätverket Enterprise Europe Network som Tillväxtverket koordinerar erbjuder förmedling av internationella affärskontakter.", "Genom att samordna de myndigheter, verk och bolag som främjar svensk export i utlandet kan Team Sweden erbjuda ett brett stöd till svenska företag som vill etablera sig på exportmarknaden. Exportstödet består bland annat av rådgivning, finansiering, marknadsföring och det långsiktiga främjandet av Sverigebilden.", "Team Sweden består av en högnivågrupp med GD/VD från de aktörer som ingår i Team Sweden. Denna grupp träffas ca en gång per kvartal. Dessutom finns det tematiska Team Sweden grupper i Sverige. De grupper som finns just nu täcker investeringar, energi, hållbara städer/miljöteknik, kulturella och kreativa näringar och life science samt utvalda marknader: Brasilien, Indien och Kina. För att fler internationella möten och evenemang ska förläggas i Sverige finns även gruppen Team Sweden möten och evenemang. Arbetet med Team Sweden är också påtagligt under delegationsresor där regeringen deltar tillsammans med relevanta svenska myndigheter och företag. Inom ramen för exportstrategin arbetar svenska utlandsmyndigheter (ambassader och generalkonsulat) runt om i världen med att skapa lokala Team Sweden-kretsar tillsammans med svenska främjandeorganisationer och handelskamrar. För att få reda på om Team Sweden finns i ett specifikt land, vänligen kontakta berörd ambassad.", "Team Sweden är ett nätverk av myndigheter, verk och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet. Inom ramen för regeringens exportstrategi som lanserades 2015 uttryckte många svenska företag att samordningen av statens stöd vad gäller export- och interna­tionaliseringsfrågor behöver förbättras. Därför har nu ett gemensamt nätverk för allt offentligt arbete för att stödja näringslivets export och internationalisering skapats – Team Sweden.", "I Team Sweden ingår bland annat Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner och Business Sweden som erbjuder olika typer av hjälp i finansieringsfrågor. Kontaktuppgifter till dessa finner du ovan i listan över aktörer.", "Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. Olika offentliga organisa­tioner och myndigheter erbjuder idag liknande stöd, men med delvis olika villkor. Genom Team Sweden skapas ett samordnat och effektivt exportstöd som underlättar för företagare som vill etablera sig utomlands. Fokus för arbetet med Team Sweden är att: - Utbyta främjarrelaterade erfarenheter; - Identifiera svenska lösningar och system som kan marknadsföras internationellt; - Rekommendera och samordna särskilda insatser; - Föra en löpande dialog med näringslivet", "Samtliga Team Sweden aktörer kan informera om Team Sweden och lotsa er vidare till den aktör som bäst kan erbjuda efterfrågat exportstöd. Kontaktuppgifter till de 19 aktörer som ingår i Team Sweden finns på deras respektive hemsidor som listas ovan. Business Sweden, som erbjuder råd om internationalisering och export, är en bra första kontakt med Team Sweden och kan förmedla kontakt till relevanta aktörer. Genom Business Swedens kontaktformulär får ditt företag återkoppling inom 24 timmar. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar kommer till hösten 2016 att kunna kontakta en exportrådgivare vid de sex regionala exportcentra som upprättas i Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Tillväxtverket är samordnare, se listan ovan på aktörer för kontaktuppgifter. På utrikesdepartementet finns Team Sweden sekretariatet, kontaktperson är Joakim Ladeborn.", "Ja, följ gärna @TeamSwedenSE på Twitter." ]

[ "I Team Sweden ingår Kommerskollegium som fungerar som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Se länken ovan på aktörer för kontaktinformation till Kommerskollegium.", "Team Sweden-aktören Business Sweden erbjuder flera tjänster för företag i behov av lokalt verksamhetsstöd. Även nätverket Enterprise Europe Network som Tillväxtverket koordinerar erbjuder förmedling av internationella affärskontakter.", "Genom att samordna de myndigheter, verk och bolag som främjar svensk export i utlandet kan Team Sweden erbjuda ett brett stöd till svenska företag som vill etablera sig på exportmarknaden. Exportstödet består bland annat av rådgivning, finansiering, marknadsföring och det långsiktiga främjandet av Sverigebilden.", "Team Sweden består av en högnivågrupp med GD/VD från de aktörer som ingår i Team Sweden. Denna grupp träffas ca en gång per kvartal. Dessutom finns det tematiska Team Sweden grupper i Sverige. De grupper som finns just nu täcker investeringar, energi, hållbara städer/miljöteknik, kulturella och kreativa näringar och life science samt utvalda marknader: Brasilien, Indien och Kina. För att fler internationella möten och evenemang ska förläggas i Sverige finns även gruppen Team Sweden möten och evenemang. Arbetet med Team Sweden är också påtagligt under delegationsresor där regeringen deltar tillsammans med relevanta svenska myndigheter och företag. Inom ramen för exportstrategin arbetar svenska utlandsmyndigheter (ambassader och generalkonsulat) runt om i världen med att skapa lokala Team Sweden-kretsar tillsammans med svenska främjandeorganisationer och handelskamrar. För att få reda på om Team Sweden finns i ett specifikt land, vänligen kontakta berörd ambassad.", "Team Sweden är ett nätverk av myndigheter, verk och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet. Inom ramen för regeringens exportstrategi som lanserades 2015 uttryckte många svenska företag att samordningen av statens stöd vad gäller export- och interna­tionaliseringsfrågor behöver förbättras. Därför har nu ett gemensamt nätverk för allt offentligt arbete för att stödja näringslivets export och internationalisering skapats – Team Sweden.", "I Team Sweden ingår bland annat Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner och Business Sweden som erbjuder olika typer av hjälp i finansieringsfrågor. Kontaktuppgifter till dessa finner du ovan i listan över aktörer.", "Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. Olika offentliga organisa­tioner och myndigheter erbjuder idag liknande stöd, men med delvis olika villkor. Genom Team Sweden skapas ett samordnat och effektivt exportstöd som underlättar för företagare som vill etablera sig utomlands. Fokus för arbetet med Team Sweden är att: - Utbyta främjarrelaterade erfarenheter; - Identifiera svenska lösningar och system som kan marknadsföras internationellt; - Rekommendera och samordna särskilda insatser; - Föra en löpande dialog med näringslivet", "Samtliga Team Sweden aktörer kan informera om Team Sweden och lotsa er vidare till den aktör som bäst kan erbjuda efterfrågat exportstöd. Kontaktuppgifter till de 19 aktörer som ingår i Team Sweden finns på deras respektive hemsidor som listas ovan. Business Sweden, som erbjuder råd om internationalisering och export, är en bra första kontakt med Team Sweden och kan förmedla kontakt till relevanta aktörer. Genom Business Swedens kontaktformulär får ditt företag återkoppling inom 24 timmar. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar kommer till hösten 2016 att kunna kontakta en exportrådgivare vid de sex regionala exportcentra som upprättas i Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Tillväxtverket är samordnare, se listan ovan på aktörer för kontaktuppgifter. På utrikesdepartementet finns Team Sweden sekretariatet, kontaktperson är Joakim Ladeborn.", "Ja, följ gärna @TeamSwedenSE på Twitter." ]

[ "Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.", "Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.", "Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.", "Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.", "Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.", "Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka." ]

[ "Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.", "Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.", "Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.", "Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.", "Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.", "Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka." ]

[ "Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.", "Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.", "Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.", "Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.", "Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.", "Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka." ]

[ "Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.", "Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.", "Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.", "Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.", "Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.", "Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka." ]

[ "Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.", "Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.", "Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.", "Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.", "Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.", "Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka." ]

[ "Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.", "Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.", "Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.", "Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.", "Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.", "Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.", "Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.", "Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.", "I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.", "Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.", "UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.", "De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.", "Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.", "Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.", "Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.", "Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.", "En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.", "Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.", "Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.", "Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!", "Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.", "Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.", "Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.", "På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.", "I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.", "Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.", "Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.", "Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.", "Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.", "Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.", "Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.", "Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.", "Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.", "Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen." ]

[ "Efter transporten till Sverige kommer den överlämnade att bli förd till häkte i Sverige. Åklagaren ska anmäla till domstol så snart beslutet om häktning verkställts, dvs. när den överlämnade kommit till Sverige. Domstolen ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Domstolen ska vid förhandlingen sätta ut en tid inom vilken åtal ska vara väckt.", "Ja. Det framgår av förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt artikel 6 i arresteringsorderrambeslutet ska varje medlemsstat lämna underrättelse om vilken rättslig myndighet som enligt dess lagstiftning är behörig att utfärda en arresteringsorder. Sverige menar att rättsliga myndigheter kan vara såväl domstol som åklagare och har lämnat underrättelse om att åklagare är behöriga att enligt svensk rätt utfärda en arresteringsorder avseende lagföring.", "Gäller det överlämnande för lagföring i Sverige är det Åklagarmyndigheten som handlägger ärenden om överlämnande till Sverige.", "Nej." ]

[ "Efter transporten till Sverige kommer den överlämnade att bli förd till häkte i Sverige. Åklagaren ska anmäla till domstol så snart beslutet om häktning verkställts, dvs. när den överlämnade kommit till Sverige. Domstolen ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Domstolen ska vid förhandlingen sätta ut en tid inom vilken åtal ska vara väckt.", "Ja. Det framgår av förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt artikel 6 i arresteringsorderrambeslutet ska varje medlemsstat lämna underrättelse om vilken rättslig myndighet som enligt dess lagstiftning är behörig att utfärda en arresteringsorder. Sverige menar att rättsliga myndigheter kan vara såväl domstol som åklagare och har lämnat underrättelse om att åklagare är behöriga att enligt svensk rätt utfärda en arresteringsorder avseende lagföring.", "Gäller det överlämnande för lagföring i Sverige är det Åklagarmyndigheten som handlägger ärenden om överlämnande till Sverige.", "Nej." ]

[ "Efter transporten till Sverige kommer den överlämnade att bli förd till häkte i Sverige. Åklagaren ska anmäla till domstol så snart beslutet om häktning verkställts, dvs. när den överlämnade kommit till Sverige. Domstolen ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Domstolen ska vid förhandlingen sätta ut en tid inom vilken åtal ska vara väckt.", "Ja. Det framgår av förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt artikel 6 i arresteringsorderrambeslutet ska varje medlemsstat lämna underrättelse om vilken rättslig myndighet som enligt dess lagstiftning är behörig att utfärda en arresteringsorder. Sverige menar att rättsliga myndigheter kan vara såväl domstol som åklagare och har lämnat underrättelse om att åklagare är behöriga att enligt svensk rätt utfärda en arresteringsorder avseende lagföring.", "Gäller det överlämnande för lagföring i Sverige är det Åklagarmyndigheten som handlägger ärenden om överlämnande till Sverige.", "Nej." ]

[ "Efter transporten till Sverige kommer den överlämnade att bli förd till häkte i Sverige. Åklagaren ska anmäla till domstol så snart beslutet om häktning verkställts, dvs. när den överlämnade kommit till Sverige. Domstolen ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Domstolen ska vid förhandlingen sätta ut en tid inom vilken åtal ska vara väckt.", "Ja. Det framgår av förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt artikel 6 i arresteringsorderrambeslutet ska varje medlemsstat lämna underrättelse om vilken rättslig myndighet som enligt dess lagstiftning är behörig att utfärda en arresteringsorder. Sverige menar att rättsliga myndigheter kan vara såväl domstol som åklagare och har lämnat underrättelse om att åklagare är behöriga att enligt svensk rätt utfärda en arresteringsorder avseende lagföring.", "Gäller det överlämnande för lagföring i Sverige är det Åklagarmyndigheten som handlägger ärenden om överlämnande till Sverige.", "Nej." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.", "Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.", "Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.", "Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.", "Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.", "Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.", "Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.", "Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.", "Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar", "Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.", "Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.", "Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.", "Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.", "Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.", "Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft", "Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.", "Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.", "Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.", "De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.", "I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.", "I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.", "En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.", "Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.", "Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.", "Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.", "Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.", "Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.", "Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.", "Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.", "Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.", "Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.", "Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.", "Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.", "Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.", "Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.", "Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]

[ "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.", "\"Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet (\"\"en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion\"\"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.\"", "Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.", "Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.", "Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.", "Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.", "(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.", "Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.", "Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.", "Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.", "Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.", "Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om." ]